torsdag 25 mars 2010

Kvittrande Matte

Nu har vi hunnit varit iväg och träna två gånger sedan jag skrev sist och jag måste säga att Ludde är riktigt duktig, ja ja det är väl inte så att vi är färdiga för några lydnadsprov men ändå efter våra mått mätt så har han varit duktig. Jag kvittrar på så jag blir nästan fulliskratt åt mig själv ibland även när jag har korrigerat honom så slåter jag possitiv och det verkar som han tar åt sig ändå så just nu verkar det här vara hans mellodi. Det låter som jag har varit nån bödel tidigare som har stått och gapat och skrikigt, härjat och domderat men riktigt så är det inte, du vet när man t.e.xsäger stanna så säger man ju oftast ett bestämt STANNA och inte som jag gör nu när jag med ett glad lite pipig röst säger sstaanna och just nu fungerar det lika bra så jag fortsätter väl att kvittra på ett tag till.

På tre dagar började alla våra tikar löpa så sist vi var i väg och tränade så kan man väl säga att Ludde var extra duktig som över huvud taget kunde koncentrera sig.
Vi har kallat Ludde för sexgalning tidigare för han har ridit på tikarna som en tok och det mest märkliga är att tikarna har låtit honom göra det men nu när dom precis har börjat löpa så försöker han inte ens men förmodligen har väl tikarna förmedlat att han inte är välkommen nu eller också blev det bara för mycket för honom hur som helst, nu kommer han inte att få se om han är välkommen heller för Benny Ludde och Husse får eget rum några veckor framöver
.

torsdag 11 mars 2010

Ja ha då har vi varit och tränat lite lydnad och jag hade bestämt mig för att vara så possitiv som jag bara kunde för jag har fundrat över varför Ludde apsolut inte vill åka bil längre och kommit fram till att han måste tycka att lydnaden är fruktansvärt tråkig eller till och med otäck så i dag har jag verkligen gått och jollrat, berömt, lekt och jag till och med var possetiv när han tjuvade vid inkallningen, visst jag gick till baka med honom men istället för att se bestämd ut så sa jag glatt att näru grabben kom här ska du sitta och faktum var att det gick deffenetivt inte sämmre så nu ska jag fortsätta jollra.

Jag har inte berättat tidigare att för Ludde finns inte några grindar eller staket som inte ska forseras, det gick inte att stänga in Ludde med vanliga grindar så alla våra grindar är förhöjda, nu är det väl inte så ofta vi har några stängda grindar men ibland kan det behövas. Jag minns att när han var runt 9 mån. så hoppade han över första gången och jag försökte verkligen på alla sätt och vis
att få honom att låta bli men det gick bara inte varken med list eller att lyfta tillbaka honom, en vända så klättrade han över tio gånger mitt framför näsan på mig och då var jag så slut att jag gav upp och han vann jag vet men att försöka få till baka en stor överjäst deg var inte så lätt för när han kom över så sjönk han i hop som en degklump och det var näst intill omöjligt att lyfta honom så det var faktiskt enklare att höja grindarna.
Det värsta är att han även klättrar över staketet och det är mindre kul. Tur nog så sticker han inte i väg när han är själv, då håller han sig uppe på gården eller nere på åkern.

tisdag 2 mars 2010

Fortfarande Förkyld

Träning är det dåligt med för min förbenade förkylning vill inte släppa taget, huvudet känns som det skulle gå i bitar men men vi har ju varit förkylda till och från sedan M började hos dagmamma i augusti. En vända i december när jag var ordentligt förkyld ringde jag till distriktet och sa "det här kan inte vara normalt nu har vi varit sjuka till och från sedan i september" vad tror ni jag fick för svar när hon fick höra när M började hos dagmamman? Hon bara skrattade och sa ja ja det här får ni stå ut med ett halvår till, så nu i mars har det gått ett halvår så i april får jag väl anta att vi blir förkylningsfria och att vi då har haft alla barn bacillusker så vi klarar oss i fler år, ha ha.

Var tror ni jag hittade Loppan i dag? Jo hon låg och sov på köksbordet och hon sov djupt hon hörde inte ens att jag kom in i köket, det är inte första gången jag hittar henne där men det brukar inte hända när jag är hemma.

Jag släppte ut hundarna och gick och la mig i soffan en stund och somnade troligen för jag vaknade av att det var kallt och glömmer jag att låsa dörren så öppnar Ludde dörren trots att den går utåt. Jag vet inte hur många gånger han har öppnat dörren så att dom andra får gå in medans han själv vänder och går ut igen, det ser ganska kul ut.

måndag 22 februari 2010

BIL, NEJ TACK

Oj oj oj nu var det länge sedan jag skrev något, jag hade tänkt skriva minst en gång i veckan men tanke och handling stämmer inte riktigt som ni vet.
Jag ska inte klaga på snön för jag har alltid tyckt om snö, mycket snö men jag tycker inte om den förbenade kylan man fryser ju ända in i benmärgen och bor man i en starholk så känns det som vi inte gör något annat än eldar, ner i källaren och stoppa ved i pannan och upp igen och ladda vedspisen, nä nu räcker det med kyla och förkyld har jag blivit också igen.

Nu har Ludde fått för sig att det är otäkt att åka bil, vilka ideer, han har åkt bil sedan han var en liten plutt och aldrig mått dåligt och alltid hoppat in i bilen men inte nu. Om det är någon som har haft en åksjuk hund brukar man ju föreslå många korta turer och att det händer något roligt vid varje tur i början och då brukar åksjukan minska och till och med försvinna, men vad är det här, varje gång han får åka bil med mig åker vi ju faktiskt och tränar så summan av kardemumman så är det väl så att han tycker att det är skit tråkigt att träna lydnad för det är enda gångerna han har åkt bil med mig nu.
När det här började för två gånger sedan så fattade jag inte, han stog bara där och blängde på mig och jag lockade och pockade, satte mig på huk, lockade men han var som en staty. Jag tog kopplet och lite godis och gick emot honom, han vänder på klacken och springer ner i trädgården och stannar på behörigt avstånd men jag lyckades till slut med att locka honom till mig.
Andra gången var jag lite sen och dessutom hade jag glömt hur Ludde var sist så jag gjorde som vanligt, öppnade dörren släppte ut honom, gick till bilen vänder mig om men ingen Ludde, tittar in på gården och där står han som en staty igen, ja ha vad göra, jag provar att locka och springa i från bilen med tron om att han ska följa efter mig, men "skit påre kärring så lätt lurar du mig inte" ser han ut att tänka för han står där han står. Provar med lock och pock men han försvinner bara ännu längre ner i trädgården, nä nu jä... ,irriterad och sen reser jag mig upp och går till ytterdörren och ropar " kom Ludde så får du gå in" och han kommer som en kanonkula och ser ut som "jiippii jag vann" men ack vad han bedrog sig där stog kärringen med kopplet i högsta hugg så det var bara att följa med.
Det ska bli intresant att se hur vi ska lösa det här nästa gång vi ska i väg för jag kommer knappast att kunna lura honom med att han får gå in en gång till men å andra sidan är jag karnse förberedd så jag tar honom i koppel på en gång.






onsdag 3 februari 2010

Envis

Envis, ja det känns som att den titeln kommer att användas många gånger i olika tapningar.



Vi var och tränade lite lydnad i går och jag måste säga att han var riktigt duktig.... eller att han i alla fall hade väldigt bra kontakt med mig trots att vi var några stycken.

Den stora envisheten visade sig när vi skulle ha innkallning. Vi var fyra stycken och vi satte upp våra hundar på rad,vi tar Ludde sist sa jag han behöver lära sig att vänta. Vi kan säga så här, jag fick i alla fall upp värmen, jag fick gå tillbaka och sätta ner honom typ sex, sju gånger.

Nu har vi tränat så mycket på det här så han vet vad det är men men, han kan liksom inte stå emot så när det blir lite längre tid så kommer han smygande, inte på en gång utan jag hinner lagom gå och ställa mig och när jag är på väg att ropa hit så kommer han och det värsta är för honom är att jag är lika envis jag.

lördag 30 januari 2010

HD AD

I måndags betalade jag in till skk för Hd Ad röntgen och trodde i min enfald att jag skulle få svar i veckan men men det fick jag inte och jag har försökt att gå in på hunddata hela dagen men det har inte heller fungerat,
men nu äntligen kom jag in på sidan och nu var det i alla fall infört där, och vet du vad? Ludde hade A höfter och fri fram det var ju himla kul.

tisdag 26 januari 2010

Förkyld

Förbenade förkylning men jag är i alla fall bättre än förra veckan men min röst låter som när Åsa-Nisse skrattar men det var tydligen en väldigt kul röst för när jag ropade på hundarna i morse kom dom och var alldeles uppsprallade så det är väl så här man ska låta.

I morse var jag väg en sväng och var borta nästan en och en halv timme och det hinner hända en hel del på den lilla stunden. Det första jag såg var små blå plastbitar, jag följde spåren genom köket och in i rummet och där var den, en föredetta klädvårdsrulle, ja ja det var väl inte hela världen. Jag trodde att det var allt men tji fick jag, jag fick se att Ludde var lite röd nere på fram bena och jag trodde nästan att han hade gjort sig illa men insåg snart att det var färg, varifrån då? Jag hittade ganska snart svaret, inne i teverummet hade M sina tuchpennor och den röda pennan var inte användbar längre.

Sist när jag och Ludde var ut och tränade var han rättså duktig hans stora problem har ju varit sitt stanna kvar men nu har han blivit riktigt duktig. Han kan bli lite distraherad när det är fler än två med men med tanke på att jag inte ens kunde böja mig i från honom tidigare utan att han kom farande upp på mig så är det här ett stort steg. Nu känns det i alla fall som vi kommer någonstans.

tisdag 19 januari 2010

Röntgen

I går var jag äntligen och röntgade Ludde. Det såg då bra ut men det vet man ju aldrig det kan ju vara någonting i alla fall så nu är det bara att betala, vänta på svar, och hoppas att det är bra.