Förkyld

Förbenade förkylning men jag är i alla fall bättre än förra veckan men min röst låter som när Åsa-Nisse skrattar men det var tydligen en väldigt kul röst för när jag ropade på hundarna i morse kom dom och var alldeles uppsprallade så det är väl så här man ska låta.

I morse var jag väg en sväng och var borta nästan en och en halv timme och det hinner hända en hel del på den lilla stunden. Det första jag såg var små blå plastbitar, jag följde spåren genom köket och in i rummet och där var den, en föredetta klädvårdsrulle, ja ja det var väl inte hela världen. Jag trodde att det var allt men tji fick jag, jag fick se att Ludde var lite röd nere på fram bena och jag trodde nästan att han hade gjort sig illa men insåg snart att det var färg, varifrån då? Jag hittade ganska snart svaret, inne i teverummet hade M sina tuchpennor och den röda pennan var inte användbar längre.

Sist när jag och Ludde var ut och tränade var han rättså duktig hans stora problem har ju varit sitt stanna kvar men nu har han blivit riktigt duktig. Han kan bli lite distraherad när det är fler än två med men med tanke på att jag inte ens kunde böja mig i från honom tidigare utan att han kom farande upp på mig så är det här ett stort steg. Nu känns det i alla fall som vi kommer någonstans.