KONSERT å FRÖKEN BESTÄMD

Ja då har man varit och lyssnat på Matildas första konser. En hel hög med barn som spelade fjol, cello, bas och gitarr. Dom var riktigt bra med tanke på att dom inte har spelat så länge.

Matilda klädde sig för att vara fin och det var hon men sen åkte kepan på och jag sa åt henne att ta av den flera gånger men jag fick bara till svar, "jag känner mig hemma så här", såå det fick väl va så då. Nog för att jag ofta har kepa på mig men jag brukar ta av mig den om jag ska försöka va lite "finare".

En sak är då säker det är en bestämd fröken, hon vill inte gå på fiol lektionerna själv utan jag får följa med och jag har sagt flera gånger att den här gången kan du gå själv men då får jag till svar, meen mammma jag har ju sagt att jag talar om när du inte får följa med nå mer, så nu har jag slutat fråga.

Hur som helst så innebär det ju att jag går upp och hämtar henne i klassrummet och jag knackade på, öppnade dörren och hör precis Matilda säga åt fröken, Lotta, jag är sååå uttråkad och jag blir så full i skratt men säger, det där hörde jag Matilda, åhh jag visste inte du skulle komma nu får jag till svar.

På fiol lektionen så är hon då så himla bestämd så det är inte klokt, Per-Anders försöker peka på noterna för att underlätta men se då talar hon om, att hon kan själv.

På slutet av en låt är det ofta hel/halvnot och då ska ju den va mer utdragen men hon avslutar alltid med en kort liten svong och när Per-Anders har sagt något säger hon att, "jag gör såå" och när jag försöker säga något får jag en längre utläggning, "men mamma alla gör vi olika", jo visst men noten säger att... men mamma jag vill att det ska va så här" jo jo men titta på noten, den där ska va längre " mamma alla tycker vi olika. Jag kan sammanfatta det så här, jag gav upp.

Det löser sig nog, för hon är lika bestämd/envis när hon behöver ha hjälp också. 

Spela på Dm nästa år tänker hon då inte göra för hon har sen skräck, tror ni på det, inte ja heller, för under konserten talar hon om högt och tydligt att ni får spela lite sakta så jag hinner med på den här låten.
Vad månne det bli, antingen går det bra eller så blir det tufft när hon inser att livet är hårt och alla inte älskar henne.

Nä go natt mä er å kram på er